Sverige har ett ansvar
Om detta blir verklighet finns det flera saker att fundera på. Snabbare tillväxt i skogen kan betyda förändringar i kvaliteten hos det trä som ska sågas och byggas ihop till trähus och fönster. De plantor som sätts ut kommer att växa i en värld där temperatur och jordmån förändras, och där vindarna troligen blir starkare. Växtförädlarna arbetar med dessa frågor, och med det faktum att skog är en så långsiktig verksamhet. Det är svårt att veta exakt vilka egenskaper träden bör ha om 20-40 år.
Men det finns också mer politiska och moraliska frågor att ta ställning till. Sverige kommer rimligen att få en ökad roll som leverantör av biobaserade produkter, allt från råvaror till trähus och papper. Parallellt finns det ett stort politiskt tryck att avsätta mer skog till reservat, att undvika förädling i vissa former och att förändra avverkningsmetoder mot lägre effektivitet.
Frågan blir oundvikligen om vi har råd eller ens rätt att avstå från att använda våra råvaror så effektivt som möjligt. Kan vi öka mängden reservat och avstå från effektivare odling, även om världen omkring oss behöver våra biobaserade produkter mer än någonsin? Har vi moralisk rätt att avsätta större ytor för rekreation om människor i andra länder inte har tillräckligt med mat eller ordentliga bostäder?
KSLA, Kungl skogs- och lantbruksakademien, diskuterade framtidens gröna ekonomi vid ett seminarium nyligen. Där framgick att biologer inom alla delar av växt- och djurförädling arbetar med att förbereda oss för en varmare framtid. Forskarna verkar inte heller så bekymrade över förbud mot GMO och liknande politiska hinder, det finns sätt att arbeta inom de gränser som lagarna sätter i dag. Däremot behövs kanske mer debatt om de politiska och moraliska frågorna. Ska vi odla och använda så mycket vi bara kan, eller ska vi hålla igen? Har vi rätt att göra det?