Så upplevs trävibrationer i höghus av de boende
På fredag försvarar forskaren Kirsi Jarnerö sin avhandling om vibrationer i bjälklag. - Boende i flerbostadshus med lättbyggnadsstomme störs av vibrationer i en omfattning som inte bör försummas, säger hon.
I sin avhandling undersöker Kirsi Jarnerö hur boende i moderna flerfamiljshus med trästomme upplever vibrationer. Hon har också utvärderat om de kriterier som används ger konstruktioner som uppfyller de boendes krav. Hon har använt sig av enkäter samt gjort tester både i laboratorium och i verkliga byggnader.
Avhandlingen visar att:
Boende i flerbostadshus med lättbyggnadsstomme störs av vibrationer i en omfattning som inte bör försummas. Nedböjningskriteriet som används idag (det vill säga .max 1.5 mm/kN ) nedböjning orsakad av en punktlast, är alldeles för generöst och behöver revideras. Ett system med kvalitetsklasser för klassificering av vibrationsprestanda, liknande det som finns för klassificering av ljudisolering, föreslås.
Både laboratorietester och tester i fält visar att dämpningen i bjälklag inte ska ses som ett gränsvärde att dimensionera emot, utan snarare som en parameter som ingår i dimensionering för att förutsäga vibrationsnivåer orsakade av mänsklig aktivitet. Laboratoriemätningar visar att dämpningen är en viktig parameter för upplevelsen av vibrationer och fältmätningar och att dämpningen i ett bjälklag ökar kraftigt när bjälklaget byggs in i en byggnadskonstruktion.
Konstruktionslösningar som ger hög styvhet i riktningen tvärs mot den lastbärande riktningen kan vara ett praktiskt sätt att uppnå goda vibrationsegenskaper i träbjälklag med lång spännvidd. Antalet resonansfrekvenser som exciteras i det kritiska området på grund av gång minskar jämfört med antalet resonansfrekvenser för ett mer traditionellt bjälklag med lägre tvärstyvhet.
Kirsi Jarnerö var en av talarna på kunskapsdagen "Stora trähus". Den arrangerades i samarbete mellan NTT, SP Trä, Svenskt Trä och TMF i Stockholm den 1 oktober.