Forskaren Karl-Olof Bergman vid Linköpings universitet har i en ny studie, finansierad av Skogssällskapet, undersökt om hyggen som tidigare varit gräsmarker hade vad han kallar för "ekologiskt minne", alltså om de hade kvar sina växt- och fjärilsarter från förr.

– Resultaten blev mycket tydligare än vad vi hade trott. Det var, lite grovt, en tredjedel fler arter av både växter och fjärilar på hyggen som tidigare varit gräsbevuxna. Och många av dem var typiska gräsmarksarter, som till exempel svinrot, prästkrage och blåsuga, säger Karl-Olof Bergman, i ett pressmeddelande.

Totalt inventerades växter från 24 hyggen med ängsbakgrund och 24 hyggen med skogsbakgrund i sammanlagt 4 800 provytor.

Resultatet från forskningen kan användas av skogsbruket för att nå längre i sitt naturvårdande arbete, menar Karl-Olof Bergman.

– Mindre partier som är värdefulla för arter knutna till ängsmarker på ett hygge skulle kunna lämnas oplanterade eller föryngras med lövträd istället för barr. Fördelen, förutom den ökade naturvårdsnyttan, skulle vara att skogsbeståndet blir mer variationsrikt med små gläntor som är mer estetiskt tilltalande och att viltet och därmed jakten också gynnas av de gläntrikare skogarna.