23948sdkhjf

Barrskogen kyler inte som förr

| Av Nils Lindstrand | Tipsa redaktionen

Köttätande och trafik ligger bakom

Utsläpp av växthusgaser värmer klimatet, medan små luftburna partiklar, aerosoler, i atmosfären har en kylande effekt. Så brukar budskapet lyda. Men en ny studie, som publiceras i Nature Communications, visar att de allra minsta aerosolerna på vissa håll ökar till bekostnad av de normalstora och lite större – och det är endast de senare som har en kylande effekt.

Läs också: Förnyat skogsbruk kan stoppa barkborre

I luften kryllar det av otroligt små luftburna partiklar, aerosoler. Vissa är naturliga medan andra orsakas av människans förbränning av bränslen. En del kan skada hälsan, andra reflekterar solstrålning.

En av de viktigare naturliga källorna till aerosoler är de aromatiska terpenerna från barrskogen.

Genom kemiska reaktioner med ozonet i atmosfären ombildas terpenerna till kraftigt oxiderade organiska molekyler, vilka fäster på andra aerosolpartiklar som redan finns i luften. Detta leder till fler molndroppar, eftersom varje molndroppe bildas genom att vattenånga kondenserar på en tillräckligt stor aerosolpartikel. Och fler molndroppar leder till tätare moln och minskad solinstrålning.

I en ny studie framkommer dock att denna ”barrskogseffekt” har kommit av sig efter industrialiseringen.

Läs också: Skogsvandringar kan minska björnrädsla


Utsläpp av ammoniak från jordbruket samt svaveldioxid från fossila bränslen har dock ändrat förutsättningarna. Terpenerna, och även andra organiska molekyler, fördelas istället på många fler, men mindre aerosolpartiklar. Och eftersom de riktigt små aerosolerna har en diameter som är mindre än våglängden på ljuset förmår partiklarna inte reflektera ljuset.

Svaveldioxid och ammoniak är visserligen gaser, men generar nya partiklar via kemiska reaktioner i atmosfären.

– Paradoxalt kan alltså ett större antal aerosolpartiklar leda till att den kylande effekten från de organiska molekylerna som släpps ut från skogen minskar eller helt uteblir, säger Pontus Roldin, forskare i kärnfysik vid LTH, Lunds universitet och förste författare till artikeln.

Tillsammans med ett internationellt forskarlag har han utvecklat en modell som för första gången visar hur nypartikelbildning av dessa aerosoler går till.

Läs också: Lignin kan bli bensin

– De kraftigt oxiderade organiska molekylerna har en betydande kylande effekt på klimatet över barrskogen. Med varmare klimat räknar man med att skogen kommer släppa ut mer terpener och därmed skapa fler kylande organiska aerosoler. Men hur stor denna effekt blir beror också på hur stora utsläppen av svaveldioxid och ammoniak blir i framtiden, säger Pontus Roldin.

–Det är dock helt klart att denna ökning av organiska aerosoler inte på långa vägar kan kompensera för den klimatuppvärmning som orsakas av våra utsläpp av växthusgaser.
Den här studien kan bidra till att minska osäkerheten kring aerosolpartiklars påverkan på moln och klimat. Resultaten blir också ett ytterligare argument för att dra ner på de skadliga utsläppen.

Man har dock redan lyckats minska svaveldioxidutsläppen kraftigt i Europa och USA sedan 1980- talet och nu börjar man se steg i rätt riktning i Kina också.

– Det är förhållandevis enkla tekniska lösningar som krävs för att minska svaveldioxid, till exempel rening av rökgaserna från skepp och kolkraftverk. Ammoniak är mycket svårare att minska, eftersom det släpps ut direkt från djur och när man gödslar jorden.

I framtiden räknar man med att köttproduktionen kommer att stiga kraftigt globalt när välståndet i fattiga länder förbättras i främst Asien. Idag vet man inte vilka konsekvenser dessa förändringar kommer att ha. För att kunna uppskatta detta krävs att man använder detaljerade modeller såsom den som nu har utvecklats. Då blir det enklare att studera konsekvenser för aerosolbildingen och klimatet.

Studien motsäger inte vikten av skogen som koldioxidsänka.

– Vi vet redan att skogen är en viktig koldioxidsänka. Men även andra faktorer, såsom aerosolers kylande effekt, typ av vegetation och utsläpp påverkar klimatet. De här resultaten kan förhoppningsvis bidra till bättre förståelse för hur skog och klimat interagerar, säger Pontus Roldin.

Det boreala barrskogsområdet sträcker sig som ett band över hela jordklotet. Det täcker 14 procent av jordens vegetationstäckta yta och är därmed världens största sammanhängande landekosystem.

De närmaste åren kommer Pontus Roldin och hans kolleger fortsätta att jobba med dessa frågor inom Formas-projektet ”Betydelsen av den kontinentala biosfär-aerosol-moln-klimat-återkopplingen under antropocen” och med hjälp av den globala klimat- och jordsystemsmodellen ”EC-Earth” bättre kvantifiera hur stor klimatpåverkan barrskogens terpener har i en atmosfär påverkad av olika mänskliga utsläpp.

Håll dig uppdaterad med Skog Supply
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Hallands bästa ordförande finns i Derome

Stora Enso planerar dra ner inom Paper

Exploatering av naturresurser en förutsättning för turism

SCA värvar Charlotte Kalla

Södra Norrland föryngrar sämst

Träteknologiprisets vinnare prisades

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut två gånger i veckan (tisdag och torsdag).

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Grönt skifte ökar användandet av limträ

Arkiv

Topp 10 för Stora Enso

Växjö årets trästad!

Belönades vid Stora Trähus

Peabs snickare utbildar nyanlända

Byggmaterial mattas men möbelexport ökar

Många spår mot lönsam furu

IPOS visade sina muskler på Stora Trähus

Klimatsmarta galgar av förnybar pappersråvara

Förväntningarna stora på skogen

Internationella unga forskare till Sverige

Underhållsstopp i Bäckhammar

Norra Skogsägarnas chef blir hedersdoktor

Nu kan skotaren fjärrstyras

Satelliter i kamp mot barkborrar

AI och satellitbilder kan bli nytt vapen i skogen

Gerhard Schickhofer vill se nya träslag i byggandet

MWP-vinnaren arbetar med CLT-recepten

Woody etablerar ny bygghandel

Ny handbok ska underlätta för träbranschen

Sverige tar över värdskapet

Wallenbergpriset 2019 till Schickhofer

Vd för Ponsse Sverige blir även vd för Ponsse i Norge

Vallviks bruk får ny bas

Barrskogen kyler inte som förr

19 miljoner kronor fördelas

1

Stort intresse för skogen i skolan

Skadesäsongen för jakthundar börjar

Trämiljardär sponsrar damfotbollsklubb

Stora trähus ökar första halvåret

Sitkagran växer fort i Norge

Furusågningen i Braviken bromsar in

Svensk fluffmassa ges bort

Stora Enso sponsrar VM i skidor

Se alla Företagens egna nyheter

Olofsfors AB:s - Pressmeddelande

Motordrivna membranpumpar för industrin

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Borlänge 16-17 oktober 2019

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Borlänge 16-17 oktober 2019

Robust membranpump för höga tryck och slitande medier

Integral smart för sjukhussängar

Anmäl dig till CERTEX nyhetsbrev

Självsugande centrifugalpump för industrier

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Sundsvall 11-12 september 2019

Motordrivna membranpumpar för industrin

Sista chansen - Trädagars – hos Ejderstedts i Tenhult 03-05 september 2019

Telfa AB - industripumpar ställer ut på Euro Expo industrimässa i Sundsvall 11-12 september 2019

Trädagars – hos Ejderstedts i Tenhult 03-05 september 2019

Trädagars – hos Ejderstedts i Tenhult 03-05 september 2019

Prinz Twin-L paketkapsåg till Norge

En smart laseravståndssensor med hög precision

Etikettsensor UGUTI med IO-Link

Maskindemonstration av nya REX SPEEDMASTER

Robust membranpump för höga tryck och slitande medier

Flexible positioning drives and actuators

Rekord för timmerbevattning

Ny försäljningsingenjör hos L.O.A.B.

Självsugande centrifugalpump för industrier

Motordrivna membranpumpar för industrin

Robust membranpump för höga tryck och slitande medier

Sänd till en kollega

0.152