23948sdkhjf

Forskar om lågproduktiv tallskog

Mats Dynesius är forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö. Han forskar om lågproduktiv tallskog kan användas för att stärka och bevara den biologiska mångfalden. Syftet är att undersöka om lågproduktiva skogar som inte brukas kan gynna rödlistade och hotade arter med aktiva naturvårdsåtgärder.

I skogarna runt Nordmaling har Mats Dynesius sökt upp ett område med tallskogar som växer väldigt långsamt på lågproduktiva myrar och hällmarker, så kallade impediment. Det är ett av de fem områden, utspridda i Västerbotten och Ångermanland, som ingår i försöket.

– De här tallskogarna används inte till något i dag, men de täcker stora ytor och kan troligen få stor betydelse för till exempel rödlistade insekter och svampar, säger Mats Dynesius, som i försöksområdet samlar in insekter med hjälp av fällor för att se vilka arter som finns.

Efter det skadas och dödas tallar runt fällorna genom katning, då en del av barken tas bort, och ringbarkning, då all bark tas bort i en ring runt stammen. Katning gör att tallarna bildar kådrik ved och att en del grenar dör, medan ringbarkning dödar trädet helt. Alla dessa effekter liknar dem som en skogsbrand ger.

Läs också: Älgar kartläggs i nytt projekt

– Både kådrik och död ved är livsviktiga för flera arter som i dag har blivit ovanliga, rödlistade eller till och med hotade på grund av att vi har skött våra tallskogar för att förbättra virkesproduktionen. Den biologiska mångfalden i tallskogen är i kris, säger Mats Dynesius.

Det bedrivs i dag inget skogsbruk på impediment, och det är till och med förbjudet. Just detta gör att Mats Dynesius hoppas att projektet ska kunna bana väg för en outnyttjad naturvårdsmöjlighet.

Läs också: SLU i topp tre i universitetsrankning

– Denna typ av naturvårdsåtgärd inkräktar inte på skogsbrukets behov av råvara och det handlar om en miljö som är väldigt gynnsam för många arter. Soliga, varma miljöer med gles, långsamväxande tallskog, och inslag av skadade, kådrika och även döda träd, var betydligt vanligare förr, även utanför impedimenten.

Om två år ska Mats Dynesius sätta ut insektsfällorna igen och då kommer det att visa sig om åtgärderna har gynnat insekter som är rödlistade, hotade och missgynnade av skogsbruket i dag.
Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.11