23948sdkhjf

Restprodukter från pappersbruk blir gödning till skogen

- Biokolet har många positiva effekter på miljön. Våra labbstudier visar att vi genom att berika biokolet får ett mycket effektivt gödningsmedel för skogsplantor. Om vi återför biokolet till skogen så ligger det kvar stabilt under lång tid. På så vis binds kolet och vi får mindre koldioxid i atmosfären, vilket motverkar den globala uppvärmningen, säger Maria Sandberg, universitetslektor i miljö- och energisystem och forskningsledare för forskningsprojektet.

Projektet startade 2018 och är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Stora Enso, Paper Province, Karlstads kommun, Econova, Mellanskog, Skogsstyrelsen och Umeå Energi. Projektet som finansieras av Vinnova och de medverkande parterna kommer att pågå till 2022.

Maria Sandberg berättar att när träd växter, tar de upp koldioxid ur luften samt näringsämnen och baskatjoner ur jorden. När träden sedan avverkas för massa- och pappersproduktion, ansamlas näring och baskatjoner i slam och askor. En liten del av kolet ansamlas i slammet från reningsverket som renar processavloppen. Genom att omvandla slam till biokol och blanda det med bland annat aska skapas en ny typ av jordförbättringsmedel som kan användas vid plantskolor eller direkt i skogen, enligt Maria Sandberg som tillägger att när biokolet återförs till skogen kan både markförsurning och koldioxidutsläpp minskas.

Läs också: Framtidens virtuella pappersmaskin är här

- Vi har genomfört ett förprojekt med labbstudier 2018 och i höstas fick vi så besked att Vinnova satsar cirka två miljoner kronor på projektet, som nu går in i nästa fas. De företag som ingår i projektet satsar lika mycket, så budgeten ligger på cirka fyra miljoner kronor. Skogsföretagens medverkan innebär också att vi kan genomföra forskningen i skogsmark, vilket vi är ganska ensamma om, och i mars kommer vi att driva upp nya små gran- och tallplantor, säger Maria Sandberg.

Framtidens skogsgödsel kan alltså tillverkas av restprodukter från pappers- och massatillverkning. Genom att blanda slam och aska från Stora Enso i Skoghall och berika det med kväve från Karlstads kommuns reningsverk skapas ett gödningsmedel i pulverform som pressas till pellets. För skogsindustrin är det förstås mycket intressant om det som tidigare bara betraktats som avfall nu kan få ett ekonomiskt värde.

Källa: Karlstads universitet

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094