23948sdkhjf

Bäver – nytt byte för jägare?

Bävern brer ut sig alltmer i landet, på gott och ont. Sveriges jägareförbund tycker att vi bör återupptäcka bävern som jaktbyte, medan naturforskare gläds åt fler viktiga våtmarker i bäverns spår.

Bävern utrotades i Sverige i slutet av 1800-talet men återintroducerades 1922. Knappt 20 år senare fanns omkring 400 individer i vårt land och 1960 uppskattades den totala populationen till cirka 2 200 djur. Därefter tog tillväxten fart och i början av 1990-talet uppgick stammen till cirka 100 000 individer. I dag uppskattar svenska viltforskare att det finns omkring 130 000 bävrar i Sverige.

Arten är spridd över hela norra och mellersta Sverige och trycker på söderut. I dag går utbredningsgränsen i syd ungefär söder om Göteborg och Linköping. Nationellt sett är stammen under fortsatt tillväxt vilket stöds av Svenska Jägareförbundets viltövervakningsstatistik. 

Bävrarnas dammbyggen skapar problem och i takt med att arten sprider sig söderut i den mer tätbefolkade delen av Sverige ökar konflikten med människan.

– Vi vet väldigt lite om de faktiska kostnaderna i kronor och ören. Problemen har ju också lite olika karaktär. Dels kan de dämma över produktiv skog, dels kan de orsaka stopp i kulvertar så att exempelvis vägar förstörs. Fällda träd i strandzoner är däremot inget att orda om rent ekonomiskt, dessa träd ska ju ändå lämnas ifred vid avverkningar, säger Göran Hartman, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Men fördämningarna är inte bara av ondo. Ur ekologiskt perspektiv är våtmarkerna bävern skapar ett välkommet återtåg både nationellt och globalt. Forskning i Finland visar att en rad arter av vadare gynnas av bäverdammar. Problemet är dock fortfarande att bävrarna själva bestämmer var de bygger sina dammar till skillnad mot viltvatten som är anlagda av människan, vilket inte alltid sammanfaller med vad som är önskvärt för exempelvis skogsbruket.

Cirka 7 000 bävrar fälldes i Sverige i början av 1990-talet. 2015 fälldes nästan 13 000. Men avskjutningen är fortsatt mindre än föryngringen, vilket riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné på Svenska Jägareförbundet vill ändra på.
– Den som någon gång suttit vid ett porlande vattendrag en majmorgon när fågelsången vaknar till liv brukar vara fast. Men tyvärr har inte lika många jägare fastnat för det utsökta köttet. Detta medför att jaktintresset många gånger minskar när man väl fällt ett par bävrar och tagit varit på deras skinn, säger han och fortsätter:
– Det finns ingen marknad för vare sig kött eller päls längre vilket är synd. Det är dags för förändring. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094