23948sdkhjf

Sverige skyddar 58 procent

Beräknar skyddad natur är strängare än andra

Upp till 58 procent av Sveriges natur är skyddad. Det visar en ny rapport från LRF som belyser olika nivåer av skydd och sätt att beräkna skyddad natur. Den förklarar även varför Sverige idag med myndigheternas sätt att räkna ändå hamnar på sista plats i EU-jämförelser.

När svenska myndigheter som Naturvårdsverket beräknar skyddad natur inkluderas bara den formellt skyddade naturen, det vill säga naturreservat, nationalparker, Natura 2000-områden och biotopskyddsområden. Summan av dessa är 14,5 procent av Sveriges areal.

Om man istället räknar på liknande sätt som de flesta andra länder i Europa blir andelen skyddad natur betydligt högre, upp till 58 procent. Då ingår förutom formellt skydd också impediment, frivilliga avsättningar, hänsynsytor, strandskydd, biosfärområden, världsarv och riksintressen för naturvård och friluftsliv. 

– Att svenska myndigheter räknar på ett annat sätt än resten av Europa snedvrider bilden av hur mycket skyddad natur vi har i Sverige, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Det riskerar att påverka politiska beslut som rör Sverige, både nationellt och på EU-nivå på felaktiga grunder. Det kan innebära stora negativa konsekvenser för utvecklingen av svensk bioekonomi, omställningen till ett hållbarare samhälle och bli en konkurrensnackdel för den gröna näringen.

I rapporten, som utgår från beräkningar från analysföretaget Metria och LRF, görs flera jämförelser mellan olika sätt att räkna och inkludera eller exkludera olika nivåer av naturskydd.

Ett jämförande exempel är Tyskland som rapporterar 37 procent skyddad natur. Skillnaden är att Tyskland exempelvis tillåter jord- och skogsbruk på mark som räknas som skyddat område. Strikt skydd liknande svenska naturreservat utgör bara några få procent av Tysklands areal.

Under 2020 ska Sverige, liksom andra länder, slutrapportera till FN hur vi lyckats skydda minst 17 procent av naturen. Samtidigt pågår diskussioner inom EU och FN om nya, troligtvis högre, målnivåer.

– När Naturvårdsverket väljer att räkna på ett annat sätt än andra länder, hamnar vi under gränsen för godkänt vilket gör att regeringen riskerar att ta beslut på felaktiga grunder, säger Palle Borgström. Våra beslutsfattare måste förstå olika länders beräkningsgrunder för att kunna ta faktamässiga beslut.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.079