23948sdkhjf

Utan kockor stannade skogen

Ny bok uppmärksammar kvinnojobb i den tidiga skogsindustrin

Framväxten av den moderna skogsindustrin dominerades till stor del av män – manliga huggare, flottare och sågverksarbetare som tillsammans lade grunden när Sverige utvecklades till världens främsta skogsnation. Men svenskt skogsbruk hade troligen sett annorlunda ut om det inte vore för en ofta förbisedd kvinnlig yrkesgrupp - kockorna. Nu uppmärksammas deras insats i en ny bok.

Läs också: Ny portal för skogsentreprenörer

– Idén växte fram när jag jobbade på Skogsmuseet i Lycksele. En kvinnlig besökare sa att ”det här var intressant, men jag saknar min egen historia” och så var det. Den tekniska utvecklingen och huggarnas insats är väldokumenterad, men berättelserna om kvinnornas insats har saknats, säger Anna-Maria Rautio, skogshistoriker och till vardags jakt- och klövviltsansvarig på Sveaskog i Västerbotten och en av dem som har jobbat med boken Kockor – skogsbrukets glömda hjältar.

För att förstå framväxten av kockasystemet behöver man förstå under vilka förutsättningar som skogsbruket i mellersta och norra Norrland bedrevs. Till skillnad från södra Sverige där ägandet ofta var knutet till en närliggande gård dominerades ägandet i norr av Domänverket och olika sågverksbolag.

Alla avverkningar genomfördes vintertid och då ofta långt från farbara vägar och hemort. Det innebar att huggarna bodde borta i skogsarbetarkojor flera månader i sträck med få möjligheter till att fylla på matförråd och andra förnödenheter.

– Till en början var matlagningen individuell. Huggarna hade med sitt eget fläsk och sitt eget kaffe. Arbetarna bodde ihop men hade upphandlat rätten till avverkningen själva och jobbade var för sig. Då ville man helst inte dela med sig av den dyrbara maten. Att få i sig tillräckligt med mat och energi var kritiskt viktigt för att en huggare skulle kunna fullgöra det han åtagit sig, säger Anna-Maria Rautio.

Under 1920-talet svepte en moderniseringsvåg över Sverige och det började ställas krav på ökad boendestandard. Trots avstånden nådde moderniseringstanken under 1920- och 30-talen även ut i skogen. Som en följd av detta förband sig skogsbolagen att höja boendestandarden i skogskojorna. Det medförde i sin tur att huggarlaget började samarbeta om hushållning och matlagning. För att det rent praktiskt skulle gå att genomföra behövde laget hjälp – kockan var född.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078