23948sdkhjf

Klimat och ekonomi förlorar på viltbetesskador

Rapport visar miljardförluster

Viltbetesskadorna orsakar varje år en samhällsekonomisk förlust i Sydsverige om totalt 4,5 miljarder kronor på grund av uteblivet förädlingsvärde och i riket 20,5 miljarder kronor. Skogsägare i Götaland är fortfarande hårdast drabbade av viltbetesskador i landet, med 56 procent svårt skadade tallar enligt senaste Älgbetesinventeringen (Äbin). I Sverige är genomsnittet 45 procent.

Det visar en ny rapport som har tagits fram i samarbete mellan Södra, Billerud-Korsnäs, Holmen, LRF Skogsägarna, Mellanskog, Norra Skog, SCA, Skogsindustrierna, Storaenso och Sveaskog.
– Våra medlemmar har under senare år gjort stora investeringar som bokstavligen riskerar att ätas upp om inte betestrycket från klövviltet, framförallt älgen, minskar. Det får inte bara ekonomiska konsekvenser utan drabbar även biodiversiteten och leder till mindre variation i skogarna. Utan tillräckliga foderresurser försämras dessutom kvaliteten på viltstammarna och vi får se fler sjuka djur, lägre slaktvikter och försämrad reproduktion, säger Lena Ek, ordförande i Södra. 

Skogsbruket och Skogsstyrelsen har accepterat att maximalt 30 procent av tallföryngringarna skadas allvarligt av klövviltsbete. Utöver ramen för denna tolerabla skadenivå uppgår den årliga samhällsekonomiska förlusten för Götaland till 3,3 miljarder kronor och på riksnivå 11,9 miljarder kronor.

För skogsägarna i Götaland uppgår förlusten till 0,5 miljarder kronor per år och i riket 1,4 miljarder kronor, utöver den tolerabla skadenivån.

– Klövviltet orsakar skador idag utöver den tolerabla nivån som motsvarar 10 procent av den årliga avverkningsnivån i Sverige. Det drabbar inte bara skogsägare utan också välfärden, som varje år förlorar tusentals finansierade offentliga tjänster på grund av uteblivna skatteintäkter, säger Göran Örlander, tidigare professor i skogsskötsel, tillika senior rådgivare på Södra och rapportens huvudförfattare.
Den minskade tillväxten innebär även ett lägre upptag av koldioxid med nära 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år i Sverige, vilket motsvarar 23 procent av dagens svenska utsläpp av fossil koldioxid.

– Även för klimatets skull gör vi oss en otjänst genom det alltför höga viltbetestrycket i de svenska skogarna. Genom aktivt skötta skogar blir tillväxten och därmed upptaget av koldioxid högre. Därför bör viltstammarna reduceras, åtminstone under en tidsperiod, säger Göran Örlander.
Under många år har alltför stora arealer i Götaland planterats med gran. Men den negativa utvecklingen har brutits. Sedan 2016 har försäljningen av tallplantor fördubblats och sedan 2010 tredubblats. 
– När skogsägarna så tydligt investerat för mer variationsrika skogar måste alla aktörer inom viltförvaltningen axla sin del av ansvaret. Annars riskerar den positiva trenden att vända. Vi ser viltet som en viktig resurs och stammarnas vitalitet måste säkras samtidigt som vi måste nå acceptabla skadenivåer. Det går inte att fastställa en generell avskjutningsnivå, även om stammarnas numerär överlag måste minskas, utan den måste avgöras utifrån lokala förutsättningar och aktuellt läge, säger Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning på Södra.  

De övergripande målen för dagens älgförvaltning utgår från en älgstam av hög kvalitet, en produktionsanpassad älgjakt samt en älgstam i balans med betesresurserna på lång sikt. Men avskjutningsmålen nås inte och det finns brister i uppföljning, planering och styrning på alla nivåer inom älgförvaltningen.

– Dagens viltförvaltningsmodell måste omgående visa bättre resultat. Hög måluppfyllnad underlättas av generösa jakttider på allt klövvilt. Vi förväntar oss därför att regeringen ställer sig bakom och genomdriver Naturvårdsverkets jakttidsförslag, säger Johan Frisk. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.109