23948sdkhjf

Skogsbränder gynnar hotade skalbaggar under lång tid

Fortfarande tolv år efter skogsbranden fanns brandberoende arter kvar.

Under flera år efter den stora branden i Muddus nationalpark 2006 studerade forskare från SLU hur skalbaggssamhället hade förändrats. Hotade och brandberoende skalbaggar hittades i brandområdet fortfarande ett decennium efter branden.

År 2006 var ovanligt torrt och flera stora skogsbränder härjade i Norrbotten, bland annat i Muddus nationalpark. Ett år efter branden inleddes forskning i brandområdet i Muddus för att fördjupa kunskaperna om bränders effekter på ekosystemet. Eftersom det finns få stora naturliga brandområden i Sverige numera var möjligheten unik.

Skogsbränder har genom historien varit en naturlig störning i våra nordliga skogar, vilket har gjort att många organismer är anpassade till och beroende av de livsmiljöer som bränder skapar. I det moderna skogsbruket bekämpas skogsbränder dock effektivt och flera av de arter som är brandberoende riskerar att dö ut.

Forskarna från SLU har undersökt antalet skalbaggar och hur fördelningen mellan olika skalbaggsarter förändrades under åren efter branden.

– Vår studie visar att skogsbränder på nordliga breddgrader ger långvariga positiva effekter på mångfalden av skalbaggar, säger Emelie Fredriksson, doktorand vid SLU i Umeå.

Tillsammans med Länsstyrelsen Norrbotten samlade forskarna in insekter i området under de första tre åren samt tolv år efter banden för att kunna se hur skalbaggssamhället förändrades över tid. Mer än 450 olika arter av skalbaggar identifierades i studien. Av de brandberoende arter som klassas som hotade i den svenska rödlistan återfanns bland annat korthårig kulhalsbock och svart plattbagge.

Efter tolv år kunde forskarna se att skalbaggssamhället i brandområdet och i den obrända skogen intill skilde sig åt. En del arter hittades bara i skogen som brunnit, andra endast i den obrända skogen. Slutligen fanns det arter som hittades i båda områdena.

– Vissa arter är mer specialiserade, medan andra är generalister och kan leva i många olika miljöer. Att vara beroende av strukturer som skapas av bränder är en typ av specialisering som finns hos vissa arter, och de behöver inslag av bränder i skogslandskapet för att kunna överleva på lång sikt, säger Emelie Fredriksson.

I dag gör skogsbolag och länsstyrelser naturvårdsbränningar för att bidra till ökad biologisk mångfald. Sådana naturvårdsbränningar gynnar biologisk mångfald under årtionden, men utgör endast en liten del av den skog som skulle ha brunnit i en naturlig barrskog.

– Mer kunskap kring hur naturvårdsåtgärder kan effektiviseras för att närmare efterlikna naturliga bränder och dess positiva effekter behövs, säger Emelie Fredriksson.

I studien kunde forskarna se att skalbaggar som är beroende av brand och sådana som äter kambium (skiktet innanför barken) var typiska det första året efter branden. Andra året var antalet rödlistade arter som störst, medan det tredje och tolfte året dominerades av skalbaggsarter som är rovdjur och svampätare.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078