23948sdkhjf

Skogsutredningen är överlämnad – får kritik från flera håll

Skogsutredningen har nu lämnat ett femtiotal förslag till regeringen för stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen. Utredningens uppdrag har handlat främst om förlusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet. 

– Vissa förslag kan hanteras var för sig men de flesta förslag har nära koppling till varandra. Det är därför viktigt med helhetssyn, säger Agneta Ögren, särskild utredare för skogsutredningen 2019.

För småskogsbrukets del har den så kallade nyckelbiotopsinventeringen de senaste decennierna varit kontroversiell och föremål för en intensiv debatt. Begreppet nyckelbiotop är myntat av Skogsstyrelsen och avser skog med mycket höga naturvärden. 

– Vi föreslår att nyckelbiotopsinventeringen upphör. I stället föreslår vi ett nytt sätt att inventera, genom naturmiljöbeskrivningar. Skillnaden är att nyckelbiotopsinventeringen innehåller en bedömning av naturvärdet, medan naturmiljöbeskrivningar endast beskriver bland annat vilken typ av natur och vilka arter som finns i skogen. Genom denna förändring bedömer vi att det går att samla in kunskap om förhållanden som är viktiga för den biologiska mångfalden utan att det får äganderättsliga konsekvenser, framhåller Agneta Ögren.

Södra motsätter sig stora delar av Skogsutredningens förslag. "Förslagen innebär orimliga konsekvenser för klimatomställningen, för Sveriges över 300 000 familjeskogsbrukare och svensk ekonomi. Var sjätte jobb inom skogsnäringen riskerar att försvinna om utredningens förslag går igenom", menar Södra.

– Direktiven som regeringen tog fram var tydliga och välkomnades av det svenska familjeskogsbruket. Tyvärr kan vi konstatera att utredningen gått sin egen väg genom att föreslå långtgående begränsningar av brukandet, vilket minskar möjligheterna att fasa ut fossila material med hjälp av förnybara produkter, säger Lena Ek, ordförande i Södra, som får medhåll av Anders Grahn, generalsekreterare för Sveriges Jordägareförbund.

– Utredningen visar tydligt att högre ambitioner för biologisk mångfald får negativa effekter för skogsägande och bioekonomi. Det behövs ett politiskt beslut om vilken ambition samhället ska ha. Endast så kan vi få en helhetsbedömning av vilka effekter det får, säger han.

Också miljöorganisationerna är kritiska. Naturskyddsföreningen som har medverkat i utredningens expertgrupp menar att många av de förslag som läggs fram, leder till minskad insyn i skogsbruket samt ökad svårighet för civilsamhället att ta del av miljöinformationdelta i beslutsprocesser och få möjlighet till rättslig prövning i linje med Århuskonventionen som Sverige har ratificerat

En annan stötesten är att det enligt utredningen ska bli frivilligt för markägare att avsätta skog för skydd, vilket miljöorganisationerna tror kommer att resultera i mycket små skyddade arealer. 

Naturskyddsföreningen välkomnar samtidigt vissa av förslagen, bland annat det om att de stora sammanhängande fjällnära skogarna med höga naturvärden ska skyddasUtredningen föreslår att cirka 500 000–525 000 hektar produktiv skogsmark med dokumenterat höga naturvärden skyddas, vilket är den i särklass största naturvårdssatsningen i svensk skog någonsin.

– Utredningen har lämnat förslag om att nekat tillstånd till avverkning i fjällnära skog alltid ska ge markägaren rätt till ersättning. Det finns stora samhällsekonomiska vinster med att i stället bilda områdesskydd för dessa områden med dokumenterat höga naturvärden under ordnade former, säger Agneta Ögren.

Varken miljöorganisationerna eller skogsägarna tror att utredningens förslag kommer att lösa den grundläggande konflikten mellan naturvård, äganderätt och produktion.
Sista ordet lär inte vara sagt.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078