23948sdkhjf

Viltskador på tall oroar

Årets inventering av betesskadorna i ungskog visar att nivån är oförändrad jämfört med tidigare år för Svealand. – Skadorna är på en fortsatt hög nivå och ingen ljusning är i sikte vad gäller Svealand som helhet, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Tolv procent av tallstammarna skadas årligen av älg och andra hjortdjur i Svealand och Gävleborgs län, vilket är långt ifrån målet om fem procent. Allra värst är det i Värmland där nästan var femte tallstam skadats.

Precis som förra året landar andelen årsskadade tallar på 12 procent. Det medför att alltför många tallstammar är skadade då beståndet växer ur den höjd där älgarna betar.

– Vi behöver se en varaktig positiv trend för att vi ska se att älgförvaltningen fungerar som tänkt, säger Christer Kalén.

 

Även positiva signaler

Men det finns positiva signaler från enskilda län. I Örebro län minskar skadorna, som i år landade på 8 procent årsskador på tall. Markägarna har föryngrat markerna med mer tall vilket bidrar till en positiv utveckling.

– Om trenden håller i sig finns goda chanser att länet når målet kommande år. Siffrorna för Gävleborgs län visar också på en positiv utveckling tack vare en minskad älgstam i länet. Här föryngras skogen med tall och når målen gällande ståndortsanpassningen, säger Christer Kalén.

Även i enskilda områden finns positiva resultat att rapportera om. I Almunges älgförvaltningsområde, Uppsala län, är skadorna för andra året i rad under målnivån 5 procent. En förklaring till detta är att älgstammen minskat i området.

 

Värst i Värmland

Mest bekymmersamt är det dock i Värmland där 18 procent av tallstammarna skadas årligen. I Värmland har också älgstammen totalt sett ökat väsentligt de senaste åren vilket förklarar tillståndet i skogen.

– Här behöver markägare och jägare arbeta tillsammans för att förbättra situationen. Det innebär på många platser såväl en minskad älgstam som att mer tall planteras på rätt marker. Man behöver även ta mer hänsyn till förekomst av andra hjortdjur, säger Matts Rolander, vilt- och skogsskadesamordnare i region Mitt.

 

Skador på Gotland

Nytt för i år är att betesskador även har inventerats på Gotland. En anpassning i metoden har dock gjorts eftersom det inte finns älg på ön; här står rådjuren i första hand för skadorna. Inventeringen visade att 12 procent av tallen skadas årligen. Betesskadorna på skogen leder till en försämrad kvalitet och minskad tillväxt i skogen, och därmed ekonomiska förluster för skogsägaren och samhället. Det är inte bara älgen utan även andra hjortdjur som kan stå bakom betesskador i skogen.

Skogsstyrelsen uppmanar nu både jägare och markägare att omhänderta årets resultat genom att reglera viltbeståndet så att en balans mellan skog och vilt kan uppnås.

Rapporterna från årets inventering i Svealand är nu tillgängliga på Skogsstyrelsens webbplats.

Mer fakta om älgbetesinventeringen, Äbin: Varje år presenterar Skogsstyrelsen den nationella älgbetesinventeringen, Äbin, som visar hur omfattande betesskadorna är på tall av hjortdjur, främst älg, hjort och rådjur. Inventeringen görs i samarbete med flera andra aktörer i ungefär hälften av Sveriges cirka 130 älgförvaltningsområden. Inventeringen görs på våren, strax före lövsprickning. Därför är resultaten från Götaland klara först. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten.

Resultaten från inventeringen i Norrland kommer att presenteras senare i sommar och en samlad analys för landet som helhet kommer senare i höst.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.11