23948sdkhjf

Risk för dyrare grusvägar

Regeringen vill skärpa reglerna för husbehovstäkter av grus på egen mark. Det skulle ge kraftigt ökade vägkostnader och transportutsläpp i skogsbruket, visar en rapport från Skogforsk.

– Huvuddelen av skogsbilvägarnas anläggning och underhåll sköts i dag med material från tillståndsfria husbehovstäkter, säger Mikael Bergqvist, forskare och vägspecialist på Skogforsk. Går förslaget igenom blir det både dyrt och krångligt att ens ta en skopa grus för att laga potthål på sin skogsbilväg. Dessutom skulle det innebära ökade transporter och utsläpp när grus måste hämtas på kommersiella täkter som ligger spridda i geografin.

Regeringsförslaget läggs fram eftersom EU har riktat kritik mot hur Sverige genomför det så kallade MKB-direktivet, ett EU-direktiv som reglerar bedömningar av miljöfarliga verksamheter. MKB står här för ´miljökonsekvensbeskrivning´. Förslaget behandlar regelverket kring direktivet medan miljökonsekvenser behandlas i miljöbalken. I den aktuella Skogforskrapporten ligger fokus därför på vilka konsekvenser eventuella regeländringar skulle få på skogsbrukets ekonomi och logistik.  

När man planerar att ta grus för husbehov på egen mark (husbehovstäkt) krävs i dag enbart samråd med ansvarig myndighet, enligt miljöbalken.  Det innebär som huvudregel att täkten får påbörjas utan förprövning. Enligt regeringsförslaget ska nu täkter med ett totalt uttag på 0 - 10 000 ton bli anmälningspliktiga. Samtidigt föreslås täkter som överstiger ett totalt uttag på 10 000 ton, och som får ha en maximal utbredning på 25 hektar, bli tillståndspliktiga.

 

Påverkar ekonomi och utsläpp

I den aktuella rapporten kommer Skogforsk fram till att förslaget, utifrån beräkningar med olika antaganden, skulle ge kostnadsökningar på mellan 70 och 700 miljoner kronor per år för vägbyggnad och underhåll. Anledningen är dels ökade transporter för inköpt vägmaterial till följd av färre grustäkter, dels tillkommande kostnader och förseningar av skogsbilvägprojekt på grund av ökad administration. Det ökade transportbehovet skulle också ge utsläppsökningar på mellan 2 000 och 15 000 ton koldioxid per år.

– Material från mycket små husbehovstäkter blir i de flesta fall orimligt dyrt, vilket i huvudsak drabbar mindre markägare, säger Daniel Noreland, transportforskare på Skogforsk. Dessutom skulle långa handläggningstider troligen leda till en minskad omfattning på vägbyggnation och underhåll, vilket riskerar leda till att terrängtransport av virke ökar på vägtransportens bekostnad. Och terrängtransport är mycket mer energikrävande.

Utslagna på den årliga avverkade virkesvolymen i hela Sverige skulle de samlade kostnadsökningarna uppgå till mellan 1 och 10 kronor per kubikmeter (m3fub).

Sista dag för berörda intressenter att lämna remissvar på förslaget var den 11 juni. Regeringens ambition är att införa ett nytt MKB-direktiv den 1 oktober i år.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094